Det har varit en dålig start på veckan. Kosten har inte sköts, det har blivit både brownie och godis. Och - framför allt idag - har det handlat om tröstätande. Den här dagen har inte varit den bästa.
I morse skulle jag ha kettlebell-instruktion på gymmet, jag hade verkligen sett fram emot det. Men så kom instruktören inte. Jag blev så fruktansvärt besviken!
Sedan pratade jag med mamma om vår kommande flytt, och hon är allt annat än positiv och stöttande! Jag förstår att hon tycker att det är jobbigt att jag kommer att bo så långt borta, men det sårar mig att hon beter sig som hon gör!
Däremot har träningen gått jättebra den här veckan!
Igår körde jag bröst och mage på gymmet, och idag, innan jag skulle haft instruktionen, blev det 30 minuter konditionsträning. Så det känns i alla fall!
Det är jättebra Karin. Det är träningen som är A och O. Jag är din vän och är stöttande, men din mamma kommer alltid vara din mamma och då ska man kanske ifrågasätta (våga säga sanning, orosmoment osv). Hon är bar aen orolig mamma som vilken mamma som helst skulle vara. När jag berättade för min mamma om din flytt fick jag höra lite oro där också. Men det kommer gå jättebra, och gör det inte det kan ni alltid flytta tillbaka igen. Puss S
SvaraRaderaVisst är hon orolig, men några positiva ord eller lite stöttande hade varit trevligt! Jag menar, ibland måste man våga chansa och to risker - dessutom - allt ordnar sig på ett eller annat sätt! Det tar bara så mycket energi när hon håller på så!
SvaraRadera